När rosor inte luktar gott
Vid Frölunda Smedja bor det sedan ett tag tillbaka folk som har det svårt i röda baracker. De är alkoholiserade, missbrukare eller lite sinnesförvirrade och man vill helst inte sitta bredvid dem på bussen. Mest för att de flesta av dem inte luktar blommor direkt.
Förutom en kille.
Han luktar blommor.
Rosor, för att vara exakt.
Han har brunt, tovigt hår som går till axlarna ungefär, en beige tjock dunjacka á la Miechelin och slitna blåjeans. Han sitter alltid på bussen med en vit plastpåse och en såndär air freshener (med rosdoft) som man har på toaletter för att det ska lukta gott. Och så sitter han där på bussen och sprejar ner i sin plastpåse i en halv minut ungefär, för att sedan sniffa det. Sen sprejar han lite till, och sniffar. Sprejar och sniffar, sprejar sniffar, sprejarsniffarsprejarsniffar. Hela vägen in till stan. Bredvid mig.
Jag får ont i huvudet och sätter mig på ett annat säte, det lediga säte som är längst bort från honom, men jag inser att hela bussen luktar rosor.
Inte okej.
//A
